Sjukling blev man, trotts att man inte ville.

Så vi åkte hem till mig, och satte oss. Och där satt vi minsann. Haha

Ahmed kom hem, lagade mat åt honom och sedan åkte jag till T-centralen för att hjälpa min vilsna Cecilia att hitta rätt tunnelbana.. Ja det är inte lätt att komma från Boden hit och tro att man ska klara av att hitta överallt.

Jag vet hur det är ;)

På vägen hem så blev det en del trevliga samtal med Emelie, jag dog av skratt flera gånger.

Herregud det var länge sedan jag skrattade så jag fick ont i magen, men idag hände det.

En och två gånger både med Emelie & med Cecilia.

Trotts mina dödsfall sitter jag här och skriver. Skumt dedär.

Och för första gången på länge har jag tagit massa bilder, som jag lovar er att ni ska få imorgon.

Jag vet att det är svårt att stå ut, utan att se mitt liv i bilder. Men ni får helt enkelt ta en ipren så länge.